Tradition och historia på Usedom Flug nach Usedom - Startseite

+49 38375 244 244

 Usedom Tourismus GmbH

Hantverk och tradition på Usedom

På Usedom är traditionellt hantverk inte bara något som finns att beskåda på museum. Usedoms hantverk är levande och lämnas på många platser vidare från generation till generation. Sedan flera århundraden tillbaka lockar detta levande hantverk till sig konstnärer och konsthantverkare. Inspirerade av de karakteristiska motiven, öns särskilda egenart och dess äkthet, slår de sig ner på Usedom och präglar med sina egna färdigheter dagens kulturella ölandskap.

Långt från de livliga badorterna längs kusten med sin speciella badortsarkitektur, i de små, mer stilla orterna på ön, kan man än idag upptäcka de typiska halmtakshusen. Här i Pommern kallas dessa halm- och vasstäckta hus även för "rörtak". Halmtaksläggning är ett av regionens äldsta hantverksyrken. Lieper Winkel i Achterland präglas av fiskarnas och böndernas gamla halmtakshus. Än idag byggs det på många platser på ön nya hus med samma tak som för flera hundra år sedan. Vassrören som används har en mycket effektiv isolerande effekt mot värme och kyla och håller i 30 till 50 år. Ett nylagt rörtak har förresten samma gyllengula färg som vassen i Achterwasser. Först efter några månader får taket den karakteristiska gråbruna färgen.

Förr var det framför allt fiskare som bodde i rörtakshus. Längs östersjökusten finns det än idag strandfiskare som varje morgon åker ut för att fiska och som efter fisketuren dras upp på stranden med hjälp av traktor. Detta kan man än idag beskåda på fiskarstranden i Ahlbeck, Heringsdorf och Koserow.

En typisk produkt på Usedom är de traditionella mattorna från fiskeläget Freest, Freester Fischerteppiche. De uppstod under nödåren på 1920-talet för att fiskarna skulle klara sig. För att tjäna pengar på vintern när Achterwasser och Bodden hade frusit eller under fridlysningstider, knöt fiskarna mattor. De handgjorda väggmattorna är idag ett omtyckt semsterminne att ta med hem från Usedom. De typiska färgerna orienterar sig efter de verkliga platserna, som havet eller stranden. Till de klassiska och vanligaste motiven i stilistisk form är: vågor, måsar, svanar, kormoraner, ankare, strandtistlar och naturligtvis fiskar.

I keramik förenar konstnären Daniel Graf gammalt hantverk med modern design i form av trädgårds- och arkitekturkeramik. Den hantverksbegeistrade konstnären hämtar inspiration från naturen. Hans verk sammanfogar ofta keramik med stål och gammalt trä. Förutom hans ateljé finns det ytterligare lerverkstäder i Bannemin, Mellenthin och Morgenitz. Framför allt Mellenthiner Keramikmanufaktur är något som bör framhävas i detta sammanhang. Här tillverkar krukmakaren Susi Erler traditionell pommersk brukskeramik. Det övervägande ljust laserade porslinet med blå färgläggning var omtyckt i många hushåll i regionen, framför allt hos den enklare landsortsbefolkningen på 1800-talet. Här skapas de på nytt enligt äldre mallar.


Usedom – historia

Utgrävningar inåt landet bevisar att ön Usedom redan beboddes på äldre stenåldern (70 000-45 000 f. Kr.). På bronstiden handlade invånarna med öns dyrbara bärnsten och fick i utbyte varor från medelhavsområdet. På 600-talet e. Kr. koloniserades ön av slaver. Än idag påminner namnet Usedom, som härstammar från det slaviska ordet för mynning", "Uznam", om den slaviska tiden.

Den 10 juni 1128 blev befolkningen på ön kristen, vilket än idag ett kors på slottsberget i staden Usedom påminner om. Sedan dess tillhör ön Pommern. Men ön har även en svensk historia. Efter det 30-åriga kriget 1648 tillföll regionen den svenska kungen Gustav II Adolf. Efter det nordiska kriget köpte Brandenburg-Preußen år 1720 tillbaka ön Usedom och Wollin och landet Vorpommern ända till Peenemündung för 2 miljoner taler. Under Wilhelm I:s herravälde stärktes regionens ekonomi.
Från ungefär 1820 utvecklades badindustrin och den tillhörande turismen. Många kända personer besökte Usedom, som exempelvis Heinrich och Thomas Mann, Willy Fritsch, Lilian Harvey, Kurt Tucholsky, Maxim Gorki och många fler. Fram till mitten av 1920-talet kallades Usedom även för "Berlins badkar" på grund av de många gästerna från Berlin. 1933 färdigställdes Europas största järnvägsbro i Karnin, vilket gjorde det möjligt att resa från Berlin till Usedom ännu snabbare.

Efter att Hitler tog makten inrättades en arméförsöksanstalt i Peenemünde under ledning av Wernher von Braun, där även den första raketen i världen, V2-raketen, utvecklades. På Potsdamskonferensen 1945 fastställdes Polens västliga gräns, som skiljde Ahlbeck från Swinemünde.

Från 1952 upplevde Usedom åter ett uppsving genom turismen, som organiserades av staten. Många hotell gjordes då om till FDGB-semsterbostäder (FDGB = fria tyska fackliga samorganisationen). Efter återföreningen av Öst- och Västtyskland byggdes och sanerades en ny sjöbrygga i Heringsdorf som invigdes 1995. Den 21 december 2007 blev inom ramen för Polens inträde i Schengen-avtalet gränsen mellan Ahlbeck och Świnoujście en "grön gräns". Kontrollerna vid gränsövergångarna, även i gränsorten Garz, togs bort och övergångarna öppnades upp för den allmänna vägtrafiken.

Zurück zur letzten Seite
Nach oben scrollen
© 2016 - Usedom Tourismus GmbH - usedom.de
<